In english
MENY
Opinion

Därför måste samma regler om skyltning i butikerna gälla all tobak

2017-10-26

Sedan en tid tillbaka försöker snusindustrin påverka beslutsfattare att undanta snuset från en planerad ny lag mot tobaksskyltning i butikerna. Det är dock viktigt att en sådan lag, ett så kallat exponeringsförbud, omfattar alla tobaksprodukter. 

Här sammanfattar Tobaksfaktas arbetsgrupp de främsta skälen:

Vi vill inte att våra barn och barnbarn ska börja snusa.
Cigarettpaketen och snusdosorna som exponeras i butiker och på andra säljställen är tobaksbolagens effektivaste marknadsföring. Det är med den reklamen de bland annat lockar nya konsumenter bland barn. Forskning visar att exponeringsförbud minskar tobaksbruket bland barn.

Det är därför viktigt att ett kommande svenskt exponeringsförbud omfattar alla tobaksprodukter, och helst även e-cigaretter. Annars blir det fritt fram för tobaksindustrin att fortsätta påverka barn med sin marknadsföring i butikerna. Om snus skulle undantas, sänder det också felaktiga signaler om att vuxensamhället ser denna tobaksprodukt som ofarliga. Barn lockas att testa snus, som innehåller stora mängder nikotin. Nikotin skapar beroende och påverkar den omogna hjärnans utveckling (hjärnan mognar biologiskt fram till 25-årsåldern).

Det kan även finnas en risk att snus blir en inkörsport till cigarettrökning. Statistiken visar i vart fall att många unga använder båda tobaksprodukterna parallellt. I CAN:s undersökning Skolelevers drogvanor 2016 svarade 11,3 procent av pojkarna och 3,6 procent av flickorna i gymnasiets andra årskurs att de både snusade och rökte. Det var vanligare med blandbruk än att enbart snusa.

Snusning medför starkt nikotinberoende.
Nikotinet i snuset påverkar hjärnans belöningssystem och nikotinet måste sedan tillföras kontinuerligt för att snusaren ska vara i fysiskt och psykisk balans. Typiskt för beroendet är en upplevelse att man inte kan sluta och att man ”måste” ta drogen fast man inte ”vill”. Nikotinnivåerna är minst lika höga som vid rökning och förblir samtidigt höga under en längre tid.

Snus är skadligt.
Om man får skylta med snus men inte med cigaretter, ger det intrycket att snus är en harmlös produkt ur hälsosynpunkt. Men det är fel. Snus är inte lika farligt som cigaretter, men det är hälsoskadligt och det vore ett stort folkhälsopolitiskt misstag att uppmuntra snusbruk.

Dessa skador ger snus:

  • Snusning ökar risken för dödlig hjärtinfarkt och stroke, permanenta och irreparabla munslemhinneförändringar med blottade tandhalsar och diabetes typ 2 (gäller för minst 5 dosor/vecka).
  • Vissa indikationer finns även på att snusning ökar risken för hjärtsvikt, cancer i matstrupen, magsäcken och ändtarmen, förhöjt blodtryck, metabolt syndrom, högt blodtryck, höga blodfetter, hjärtkärlsjukdom, dödlighet vid cancerdiagnos, som t.ex. prostatacancer, alkoholberoende, idrottsskador i muskler, leder, ligament och senor samt stukningar och skelettskador.
  • Vid graviditet ökar snusning risken för havandeskapsförgiftning, förtida förlossning, intrauterin fosterdöd, tillväxthämning, gom-, käk- och läppspalt, störning av hjärtrytmens reglering hos barnet, andningsstörningar hos det nyfödda barnet som tros kunna leda till plötslig spädbarnsdöd. Då nikotin övergår i bröstmjölken skulle en sådan riskökning kunna förekomma även vid amning. Snusning kan därför inte heller anses säkert vid amning.

Källa: Skador av snus, Läkare mot Tobak och Psykologer, Socionomer & Folkhälsovetare mot Tobak, oktober 2017.

Snus behövs inte för att minska rökningen.
Ett flitigt använt argument för att undanta snuset från nya regler är Sveriges internationellt sett låga andel rökare. Men många fakta talar för att snusets påverkan på rökvanorna i Sverige är marginell, samtidigt som snuset bidragit till att svenska män har ett högt dagligt intag av tobak.

I jämförelse med t.ex. våra nordiska grannländer har Sverige för det första aldrig varit ett storrökande land. I Norge och Finland låg andelen rökande män på 40-talet kring 70-80 procent, i Sverige nådde männen (trots att de inte snusade) inte över 50 procent.

För det andra har svenska kvinnor slutat röka i samma omfattning som män utan att ersätta rökningen med snus.

I många länder minskar nu rökningen snabbt – utan snus – tack vare en aktiv tobakspolitik i tobakskonventionens anda. Kunskapsspridning, lagstiftning och andra förebyggande åtgärder hjälper. Det är utvecklingen i Sverige under tidigare decennier ett utmärkt bevis för.

Konventionerna vägleder.
Världshälsoorganisationen WHO:s tobakskonvention gör ingen åtskillnad mellan olika typer av tobaksprodukter utan säger tvärtom att all tobak ska behandlas på samma sätt av samhället. Sverige har ratificerat tobakskonventionen, som även framhåller (i artikel 5.3) att länderna inte får låta sin folkhälso- och tobakspolitik påverkas av tobaksindustrin. Ett land som gynnar en viss – inhemsk – tobaksprodukt skulle riskera att bryta mot de förpliktelser landet har enligt konventionen.

FN:s barnkonvention säger dessutom som bekant att man ska utgå från barnets perspektiv i alla beslut som rör barn. Tobakslagar rör i allra högsta grad barn.

 

Kommentarer inaktiverade.