fbpx
In english
MENY
Nyheter

Fortsatt påverkan från tobaksindustrin trots artikel 5.3

2019-02-21

Enligt tobakskonventionens artikel 5.3 får tobaksindustrin inte påverka beslut om tobakspolitik och folkhälsa. Artikeln har dock ännu inte helt hindrat tobaksindustrin från att påverka tobakspolitiken. Det framgår av en kommentar i Tobacco Control, en vetenskaplig tidskrift från BMJ.

Tobaksindustrin fortsätter att motsätta sig åtgärder för tobakskontroll och undergräver artikel 5.3, vilket är ett stort hinder för att genomföra tobakskonventionen.

Det var slutsatsen i en rapport om tobaksindustrins inblandning i tobakskontrollerande åtgärder som presenterades vid tobakskonventionens parters konferens 2016. I en kommentar från januari i år i Tobacco Control har dr Stella Aguinaga Bialous, University of California, följt upp och uppdaterat rapportens slutsatser om tobaksindustrins försök att påverka tobakspolitiken.

Motsätter sig konventionens åtgärdsprogram

Tobaksindustrin har sedan tobakskonventionen FCTC (Framework Convention on Tobacco Control) trädde i kraft 2005 motsatt sig de åtgärder som de parter, inklusive Sverige, som har ratificerat konventionen förbinder sig att vidta, skriver hon i artikeln. 2008 godkände parterna riktlinjer för att genomföra artikel 5.3, men detta har inte förhindrat tobaksindustrin från att störa politiken för tobakskontroll.

I artikeln ges tre exempel på hur tobaksindustrin motarbetar de åtgärder som föreslås i tobakskonventionen:

  • Genom harm reduction, eller lansering av produkter som man påstår orsakar mindre skada,
  • rättstvister, och
  • genom ökad användning av argumentet att tobakspolitiken strider mot internationella handelsavtal

Vill framstå som part i tobaksprevention

Harm reduction-strategin är inte ny – tobaksindustrin har en lång historia av att ändra design och innehåll i produkterna för att locka kunder. Men enligt Bialous genomgång har tobaksindustrin de senaste åren arbetat aktivt för att framstå som en part i det tobakspreventiva arbetet genom att skapa produkter som är påstått mindre skadliga. I Sverige har vi snusindustrin som exempel på detta.

Philip Morris International finansierar Foundation for A Smoke-Free World, en stiftelse som säger sig arbeta för skadereduktion, samtidigt som Philip Morris även fortsatt satsar stort på de traditionella cigaretterna. Stiftelsen, som alltså helt finansieras av tobaksindustrin, försöker nu etablera ett partnerskap med Världshälsoorganisationen WHO, trots att detta är ett brott mot artikel 5.3.

WHO har med eftertryck sagt nej till detta samarbete.

Över 1000 rättstvister

Tobaksindustrin använder också sedan länge rättstvister för att motsätta sig genomförandet av tobakskonventionen. I Campaign for Tobacco Free Kids databas med tvister finns 299 fall som direkt utmanar regeringars tobakspolitik. Enligt andra källor finns det idag dokumenterat över 1000 rättstvister, enligt artikeln.

Inte heller den tredje förhalningsstrategin som tobaksindustrin använder för att stoppa tobakskontroll – genom att hävda att tobakskontrollerande åtgärder bryter mot internationella handelsavtal – är ny. Men enligt artikelförfattaren har den använts mer intensivt de senaste fem åren, framför allt när det gäller att stoppa begränsningar av reklam på tobaksförpackningar. Trots att tobaksindustrin har förlorat, i till exempel Uruguay och Australien, fortsätter den ändå att hävda brott mot handelsavtal i olika länder där man inför stora varningstexter eller standardiserade reklamfria förpackningar.

Ökad medvetenhet genom 5.3

Trots tobaksindustrins inblandning har artikel 5.3 fått en allt större betydelse för att skydda folkhälsan mot tobaksindustrins intressen och öka medvetenheten om tobaksindustrins beteende, enligt artikelförfattaren.

Trots vissa framsteg, behövs ytterligare kraftansträngningar för att stoppa tobaksindustrin och grupper som finansieras av den från att påverka tobakspolitiken. Tobaksindustrin kritiserar att den inte bjuds in till överläggningar som rör tobakskonventionen. Industrin hävdar att artikel 5.3 inte förbjuder samröre med tobaksindustrin, och försöker därmed undergräva innehållet i artikel 5.3, skriver Stella Aguinaga Bialous.

– I Sverige har vi under det senaste arbetet med regeringens tobakspolitik tydligt sett hur tobaksindustrin/snusindustrin har påverkat våra beslutsfattare. Till exempel lyckades tobaksindustrin stoppa såväl ett exponeringsförbud av tobaksvaror i butik som förbud för marknadsföring av tobak inne i butikerna. Det är hög tid att Sverige lever upp till artikeln 5.3 i Sverige. Folkhälsan och tobaksindustrin är två oförenliga saker just därför finns artikel 5.3 i tobakskonventionen, säger Margaretha Haglund, tobakspolitisk expert vid Tobaksfakta.

 


Fakta: Tobakskonventionens artikel 5.3

När parterna som ratificerat tobakskonventionen fastställer och genomför sin folkhälsopolitik i fråga om tobakskontroll skall de, i enlighet med nationell lagstiftning, agera för att skydda denna politik från påverkan av kommersiella och andra intressen inom tobaksindustrin.

Bialous SA, Impact of implementation of the WHO FCTC on the tobacco industry’s behaviour Tobacco Control, Published Online First: 18 January 2019. doi: 10.1136/tobaccocontrol-2018-054808

Artikeln som pdf

Referat om Artikel 5.3 vid COP7

 

Comments are closed.