fbpx
In english
MENY
Nyheter

Nikotinet bygger om hjärnan

2019-01-31

Ny forskning tyder på att det starkt beroendeframkallande ämnet nikotin kan förvärra psykiatriska diagnoser, har effekter över generationerna och ökar risken att bli beroende av alkohol.


Louise Aderbäck, Göteborgs universitet, forskar på hur nikotin påverkar hjärnan. Foto: Maj-Lis Koivisto

–Det är enormt viktigt att hålla tobakskonsumtionen nere i samhället, det finns många vinster att göra, säger Louise Adermark, docent vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi vid Göteborgs universitet, som forskar på hur nikotin påverkar hjärnan.

Att nikotinet är så beroendeframkallande beror på nikotinreceptorerna. De är kroppens ”mottagningscentraler” för nikotin och finns på många ställen i kroppen. Upprepad exponering för nikotin genom till exempel rökning eller snusning leder till att antalet nikotinreceptorer ökar, vilket kan påverka många funktioner i kroppen.

 Nikotin påverkar kroppens belöningssystem genom att den frigör dopamin som är en signalsubstans som får oss att må bra och känna oss vakna, glada och närvarande.

–Belöningssystemet är viktigt för överlevnad. Förutom att få oss att må bra behövs det för minne och inlärning, säger Louise Adermark.
Men dopaminet är också en bygga-om-hjärnan-molekyl. Nikotinet förändrar kommunikationen i hjärnan och påverkar hur tobaksanvändaren agerar och tänker på lång sikt.

– Eftersom nästan alla celler i hjärnans belöningssystem har nikotinreceptorer förändras detta system vid upprepad nikotinanvändning. Detta i sin tur gör det lätt att bli beroende. Inte bara av nikotin, utan även av andra substanser, som alkohol, säger hon.

Förstärker oro och ångest

Nikotinet påverkar också känslor som ångest och oro. Inledningsvis mår man bättre av nikotin, men på sikt förstärks känslorna av ångest och oro.

–Det är en hög andel rökare bland personer med psykiatriska diagnoser. Tidigare har man betraktat cigaretterna som en sorts självmedicinering, men ny forskning tyder på att nikotinet kan öka riskan att utveckla en diagnos. Humanforskningen styrks av studier som gjorts på djur. Dessa visar att nikotin långsamt ”bygger om” hjärnan, vilket leder till förändringar i hur djuren beter sig, även när de inte har nikotin i kroppen, berättar Louise Adermark.

Det är inte heller en slump att cigaretter och alkohol hänger ihop. Rökare konsumerar dubbelt så mycket alkohol som icke-rökare. De flesta alkoholister är rökare. Louise Adermark berättar om djurförsök där djur fick välja mellan att dricka vatten och alkohol.

–När man gav djuren nikotin började alla djur dricka mer alkohol, säger hon och berättar att det finns ett samband mellan ålder för rökdebut och missbruk av alkohol och andra droger senare i livet.

Ytterligare en sak som visat sig genom djurförsök är att nikotinet kan ha effekter som sträcker sig över generationer.

– Genetiska-studier utförda på råttor och möss indikerar att nikotin förändrar genetik och beteende i flera generationer. Det kan gälla ökad risk för astma, ökat intag av beroendeframkallande substanser, hyperaktivitet med mera. Resultaten gäller oavsett om det är hanen eller honan som har exponerats för nikotin, säger Louise Adermark.

Läs mer:

Alkohol& Narkotika nr 2/2016: Forskning om snus och alkohol

Ökad risk att utveckla schizofreni om man röker, vilket cirka 70 procent av patienterna gör: Evidence of a Causal Relationship Between Smoking Tobacco and Schizophrenia Spectrum Disorders, Front Psyciatry, november 2018

Science Translational Medicine, november 2011: Epigenetics of Nicotine: Another Nail in the Coughing

 

Comments are closed.