Resultatet bekräftar allmänhetens breda stöd för rökförbud och andra åtgärder för att minska rökningen som dokumenterats av flera opinionsundersökningar de senaste åren och som Tobaksfakta gått igenom.

Vad som förvånar när man granskar undersökningarnas resultat är att politikerna hittills inte reagerat på det uppenbara folkliga stödet för att vidga rökförbudet inomhus till utsatta utomhusmiljöer och införa exponeringsförbud för tobak på säljställen.

Omvända majoriteter

I en studie som genomfördes på uppdrag av Tobaksfakta år 2010 fick 215 riksdagskandidater på valbar plats inför valet det året ett antal frågor om åtgärder för att minska tobaksbruket.

I februari 2011 fick ett representativt urval av 1 000 väljare, vars partitillhörighet registrerades, svara på samma frågor.

Det visade sig att det förelåg en djup klyfta mellan främst de moderata kandidaterna och deras väljare. På frågan om exponeringsförbud för tobaksvaror vore bra tyckte 76 procent av de moderata väljarna att det vore mycket eller ganska bra, medan 74 procent av de moderata riksdagskandidaterna tyckte precis tvärt om, de ansåg att ett exponeringsförbud vore mycket eller ganska dåligt.

Av samtliga deltagare i den undersökning som var riktad till allmänheten ansåg 70 procent att ett exponeringsförbud, eller dold försäljning som det hette då, vore bra.

Fler klyftor

I en ny undersökning av företaget Netigate år 2013 hade stödet för exponeringsförbud ökat till 83 procent.

Det är fortfarande en majoritet bland allmänheten som är för exponeringsförbud. I SOM-undersökningen är det 52 procent och i en undersökning av Demoskop som Cancerfonden publicerade i februari 2016 är det 63 procent som stöder ett exponeringsförbud. Skillnaderna kan tillskrivas lite olika formulerade frågor.

Även ett förbud mot smaktillsatser fick i Tobaksfaktas undersökning 2010 starkt stöd av väljarna och svagt av riksdagskandidaterna.

Ett sådant förbud ingår sedan 20 maj i tobakslagen tack vare anpassningen till EU:s tobaksproduktdirektiv, som klubbades av riksdagen den 6 april. I det beslutet ingick även hälsovarningar där text och avskräckande bilder kombineras.

Behövdes ett EU-direktiv

I en attitydundersökning bland allmänheten som Novus gjorde för Tobaksfakta 2011stöddes varningsbilder av 71 procent. Men det behövdes ändå ett direktiv från EU för att bilder skulle komma med i den svenska tobakslagen.

Vidgat rökförbud till utomhusmiljöer är det förslag som har fått det starkaste stödet i tobaksutredningens slutbetänkande. Förslaget bygger på en utredning som Folkhälsoinstitutet, numera Folkhälsomyndigheten, år 2012 fick i uppdrag att göra. Det var en intervjustudie där man frågade deltagarna på vilka allmänna platser de utsattes för passiv rökning och vilken inställning de hade till rökfria miljöer.

Entréerna bör vara rökfria ansåg drygt 80 procent. 70 procent ville ha rökfria perronger och hållplatser. Lekplatser och parker fick 60 procent liksom uteserveringar och sportarenor.

De enda enligt lag rökfria utemiljöerna i Sverige i dag är skolgårdar och motsvarande utrymmen vid förskolor och fritidshem.

Personer som är mest känsliga för andras tobaksrök i offentliga miljöer är barn, astmasjuka och allergiker. I en undersökning av Netigate riktad till medlemmar i Astma- och Allergiförbundet år 2012 visade att 73 procent besväras av passiv rökning i offentliga miljöer och att 52 procent blir sjuka eller får allergiska besvär.

På frågan vilka miljöer som ger de värsta problemen av passiv rökning var svaren entréer till offentliga byggnader, 84 procent, perronger eller hållplatser i kollektivtrafik, 78 procent, uteserveringar, 71 procent och grannars rökning på balkonger i flerfamiljshus, 40 procent.

Alla dessa miljöer, utom balkongerna, föreslås i slutbetänkandet bli rökfria, plus lekplatser och inhägnade sportarenor.

En undersökning publicerad i tidningen Metro under våren 2016 bekräftar det starka stödet för rökfria utemiljöer. Där fick rökförbud på lekplatser största stödet med 79 procent.

Demoskops undersökning för Cancerfonden i februari 2016 visar ett utbrett stöd för rökfria offentliga utomhusplatser. Stödet är störst för rökförbud vid entréer, på sportarenor, lekplatser och hållplatser. Stödet för rökfria uteserveringar är här 65 procent.

Personer i åldern 30-49 år och föräldrar till barn under 17 år är mest positiva till rökförbud, precis som i SOM-undersökningen.

En majoritet stöder också ett exponeringsförbud. Där är stödet starkast från personer under 30 år och bland kvinnor.

Alla har rätt till information

– Det är positivt med det starka stödet för rökfria utomhusmiljöer.

Samtidigt är bristen på kunskapsförmedling till allmänheten tydlig om varför det behövs flera, olika åtgärder för att minska tobaksskadorna, sa Margaretha Haglund, tobakspolitisk expert på Tobaksfakta, i en kommentar till SOM-rapporten.

– Det är dags att ta lärdom av tidigare dåliga erfarenheter, lägger hon till nu, som t ex de rökfria skolgårdarna som infördes för 20 år sedan och som hade stora brister när det gällde förberedelserna och som nu tvingar fram olika insatser för att öka efterlevnaden.

– Rökfria serveringar som infördes 2005 är ett omvänt, positivt exempel. Det blev lyckat tack vare omfattande kunskapsspridning både före, under och efter införandet.

– Det är hög tid för Sverige att följa artikel 12 i WHO:s tobakskonvention om allas rätt till information om samtliga delar av tobaksproblemet som en grund för det tobaksförebyggande arbetet.

Med tanke på att Sverige hade en ledande roll i arbetet med att utforma artikel 12 är det förvånande hur lite som gjorts för att vi ska leva upp till just den artikeln.

Läs mer om SOM-rapporten