Det är den nya zeeländska forskaren Janet Hoeks recept för ett framgångsrikt arbete för en rökfri nation.

Professor Janet Hoek är tillsammans med sin make och forskarkollega professor Philip Gendall under några dagar på besök i Stockholm på inbjudan av Tobacco Endgame – Rökfritt Sverige 2025. Båda kommer från Otagouniversitetet i Nya Zeeland och ingår i forskarnätverket ASPIRE2025.

På programmet under Stockholmsbesöket står en rad av möten med svenska forskare, beslutsfattare, journalister och företrädare för myndigheter och frivilligorganisationer. Många vill veta hur det gick till när regeringen i Nya Zeeland 2011 blev först i världen med att sätta ett utfasningsmål för rökningen i sitt land. Och hur det har gått sedan. Vad kan Sverige lära av Nya Zeelands arbete för att bli rökfritt till 2025? (Definitionen av ”rökfritt” är densamma som den svenska Tobacco Endgame – Rökfritt Sverige 2025 använder; mindre än fem procent av befolkningen röker och rökningen är då inte längre ett dominerande folkhälsoproblem.)

– Det första steget är att er regering bör anta ett tidsbestämt mål, på samma sätt som skedde hos oss, säger professor Janet Hoek till www.tobaksfakta.se.

– Ett sådant mål gör folk fokuserade och får oss också att lyfta blicken och se saker på nya sätt. Målet är en stor hjälp i arbetet för att minska tobaksbruket i Nya Zeeland och har fått saker att hända som inte skulle ha skett annars.

– När målet har antagits är det också mycket viktigt att skapa en handlingsplan och genomföra den så att man steg för steg närmar sig målet.

”Tobaksindustrin gör inget gott”
Janet Hoeks forskningsfält är marknadsföring och hennes intresse för tobaksfrågan föddes under forskarutbildningen. Då fick hon bland annat arbeta med enkätfrågor om rökfritt flyg på uppdrag av ett tobaksbolag. När hon såg hur manipulativt frågorna formulerades för att få fram de resultat bolaget önskade, vaknade en vilja att fortsätta undersöka tobaksindustrins marknadsföringsstrategier. Senare kallades hon in som expert i ett skadeståndsmål där en lungcancersjuk rökare väckt talan mot British American Tobacco. Janet Hoek berördes djupt av den sjuka kvinnans berättelse om hur tobaksindustrins marknadsföring bidragit till att hon började röka som 17-åring, fastnade i beroendet och till slut blev dödssjuk av rökningen.

– Då insåg jag att det här är inte en industri som gör någon något gott. Den måste stoppas.

Modiga ledare viktiga
Vägen fram till regeringsbeslutet om ett rökfritt Nya Zeeland 2025 började med ett starkt engagemang hos politiska ledare med rötterna i ursprungsbefolkningen maori. Maorierna har lägre inkomster, kortare utbildning, högre sjuklighet och dödlighet och mer ohälsosamma levnadsvanor än genomsnittsinvånaren. Närmare hälften av maorierna rökte och rökning var mer än dubbelt så vanligt bland dem som i befolkningen som helhet. Rökningen spred (och sprider) sjukdom, tragedier, död och sorg i befolkningsgruppen. Hone Harawira, parlamentsledamot tillhörande Maori Party, hade egen personlig erfarenhet av detta och tog upp kampen mot tobaksindustrin och den ojämlika hälsan.

– Det är alltid viktigt att ha en modig och inspirerande förgrundsfigur. Hone Harawira var en stark sådan som betydde väldigt mycket, säger Janet Hoek.

En parlamentarisk utredning tillsattes för att undersöka hur tobaksindustrin rekryterade rökare bland maorierna och vilka konsekvenser rökningen hade för deras liv och hälsa. Vittnesmål från många drabbade samlades in. När utredningen lades fram stod det klart att det behövdes kraftfulla åtgärder för att rädda tusentals liv och slutsatsen blev att åtgärderna måste gälla hela befolkningen. I mars 2011 fattade Nya Zeelands regering det historiska beslutet.

Ingen brist på idéer
Forskarnätverket ASPIRE2025, där Janet Hoek och Philip Gendall ingår, bildades på initiativ av forskarna själva. Det är ett tvärvetenskapligt nätverk av ett 30-tal forskare vid olika universitet runt om i Nya Zeeland.

– ­Bakgrunden till att vi bildade nätverket var att vi ville bli mer effektiva när det gäller att utveckla idéer och ta fram ny kunskap som stöder processen att göra Nya Zeeland rökfritt, berättar Janet Hoek.

I nätverket ingår forskare inom allt ifrån medicin till kommunikation. Genom samarbetet inom nätverket har ASPIRE2025 snabbt kunnat förse beslutsfattarna med bakgrundskunskap och strategiförslag. Janet Hoeks forskning handlar om marknadsföring och inte minst om neutrala tobaksförpackningar.

Till de tobakspolitiska åtgärder som hittills genomförts i Nya Zeeland hör kraftiga och återkommande höjningar av tobaksskatten.

– Tobak är dubbelt så dyrt i Nya Zeeland som i Sverige. Prishöjningar är ett mycket verkningsfullt sätt att minska tobakskonsumtionen.

Sedan drygt tre år har landet också exponeringsförbud för tobaksvaror på försäljningsställen.

– Det är en mycket stark förebyggande åtgärd som har effekt framför allt genom att förhindra att barn och ungdomar börjar röka, säger Janet Hoek.

Nya Zeeland har även infört bildvarningar på cigarettpaketen och ett lagförslag om neutrala paket väntar på avgörande i parlamentet. Forskarna i ASPIRE2025 gör vad de kan för att påskynda utvecklingen och få regeringen att anta en handlingsplan om den fortsatta processen för att nå det rökfria målet om mindre än tio år – och att genomföra fler åtgärder. Rökfria offentliga utomhusmiljöer hör till de åtgärder som forskarna efterlyser. En åtgärd som ligger i linje med den övergripande strategin att göra det allt svårare och mindre attraktivt att röka.

”Helt möjligt” att nå målet
Även om Janet Hoek och hennes kollegor är otåliga så har det ändå hänt en hel del sedan regeringsbeslutet fattades och nya åtgärder började sättas in. Andelen rökare ligger nu på i genomsnitt 15 procent, den lägsta siffran någonsin. Särskilt bland ungdomar märks, enligt Janet Hoek, en minskning.

Ojämlikheten i levnadsvanor finns dock ännu kvar. Maorierna röker exempelvis fortfarande betydligt mer än genomsnittet i landet.

– Jag har förstått att ni har en liknande situation här i Sverige med minskande rökning men en stor kvarvarande ojämlikhet där vissa grupper fortfarande röker mycket. Det är ett gott skäl att sätta upp ett utfasningsmål och intensifiera det tobaksförebyggande arbetet i hela befolkningen! säger Janet Hoek.

I sina studier har forskarnätverket sett att det finns ett starkt folkligt stöd i Nya Zeeland för att göra landet rökfritt. Samtidigt har forskarna upptäckt att en del människor missförstår innebörden i utfasningsmålet och tror att rökning kommer att förbjudas. En typ av missförstånd som kan skada processen och som tobaksindustrin gärna bidrar till och utnyttjar.

– Särskilt bland rökare finns det rädsla och förvirring kring vad ”rökfritt” innebär i det här sammanhanget. Det finns också en risk att rökare kan bli stigmatiserade och känna sig utpekade, säger Janet Hoek.

– En av de saker vi behöver göra är därför att arbeta mer effektivt med rökarna och erbjuda dem information samt hjälp och stöd att sluta. 85 procent av rökarna i Nya Zeeland ångrar att de började röka.

En vetenskapligt bevisat effektiv tobaksförebyggande insats är breda massmediakampanjer. Janet Hoek saknar sådana i sitt hemland och menar att massmediakampanjer skulle kunna göra stor nytta även i det svenska arbetet för minskad rökning.

– Det är helt möjligt att få ned rökningen under fem procent. Det gäller bara att göra mer och att göra rätt saker!

Läs vidare