– Vi vill minska antalet barn och ungdomar som börjar använda tobak genom att erbjuda varje projektskola kända metoder samt det stöd som just den skolan efterfrågar. I förlängningen kommer alla skolor att omfattas, säger projektledare Farida al-Abani (till vänster på bilden).

Hon är folkhälsovetare och engagerad i arbete mot tobak och andra droger både professionellt och på fritiden. I maj 2015 fick hon projektledarrollen i ett projekt vars historia går flera år tillbaka i tiden. Monica Ahlqvist (till höger), preventionssamordnare på Södermalms stadsdelsförvaltning berättar:

– Rökningen går ned bland unga i Stockholm och det är förstås väldigt positivt. Men rökning är vanligare bland ungdomar i innerstaden än i ytterområdena. För några år sedan började vi fundera över vad vi kan göra åt detta.

Dessa funderingar ledde så småningom via olika satsningar fram till projektet ”Tobaksfri innerstad”. De skillnader som Monica Ahlqvist talar om när det gäller ungas rökvanor i olika delar av Stockholm, kommer fram i undersökningen ”Stockholmsenkäten”. Den är en omfattande enkätundersökning med frågor bland annat om ungdomars alkohol-, narkotika- och tobakskonsumtion samt om psykosomatisk hälsa, brott, trygghet och utsatthet för brott. Undersökningen görs av socialförvaltningen vartannat år och genomförs i samtliga klasser i grundskolans årskurs 9 och i gymnasiets år 2 i kommunala skolor. Även fristående skolor deltar frivilligt i stor omfattning. Vid 2014 års mätning besvarade nästan 9000 elever i Stockholms stad enkäten.

Skillnaderna mellan innerstad och ytterområden illustreras av till exempel att 47 procent av tjejerna i gymnasiets årskurs 2 i den centrala stadsdelen Kungsholmen röker medan motsvarande siffra i förortsområdet Spånga Tensta är 19 procent. På Södermalm röker 44 procent av tjejerna och 26 procent av killarna i tvåan i gymnasiet. Genomsnittet för hela Stockholms stad är 25 (killar) respektive 31 procent. Även i innerstadsdelarna Norrmalm och Östermalm ligger ungdomars rökning klart över detta kommungenomsnitt.

– Vi har sett skillnaden som ett tecken på att skolorna i innerstaden behöver få mer stöd i sitt arbete för att förebygga tobaksbruk bland eleverna, säger Monica Ahlqvist.

”Tobaksfri innerstad” är ett samverkansprojekt som drivs med ekonomiskt stöd av Folkhälsomyndigheten och där stadsdelarna Norrmalm, Kungsholmen och Södermalm medverkar. Även de ideella organisationerna A Non Smoking Generation och Smart Ungdom är med i projektet. Projektledare Farida al-Abani arbetar för närvarande med att rekrytera åtta skolor som ska erbjudas ökad kunskap om tobaksprevention bland ungdomar samt en bred meny av evidensbaserade stödinsatser. Tanken är att behoven och önskemålen på varje skola ska styra vilka insatser som görs just där.

– En tobakspolicy och handlingsplan bör alla skolor ha och om en sådan inte finns kan skolan få stöd att utveckla detta. Sedan kan skolorna också få tillgång till bland annat tobaksavvänjning, föreläsningar och hjälp att arbeta med kontraktsmetod för att få ungdomar att avstå från tobak, förklarar Farida al-Abani.

En fråga som hon och Monica Ahlqvist tycker är viktig att diskutera på skolorna är hur man ska få lagen om rökfria skolgårdar att fungera i praktiken. De vill också få igång en diskussion om att gå vidare och bestämma sig för tobaksfri skoltid – att varken elever eller personal använder tobak under skoldagen, oavsett var de befinner sig.

– Detta är en sak som skolorna än så länge bestämmer om själva, ett kommunalt beslut om tobaksfri skoltid i hela Stockholms stad skulle förstås underlätta…, säger Farida al-Abani.

I projektet ingår även ökad tobakstillsyn och observatörer på skolgårdarna. Ett annat inslag är att föra dialog med personalen på fritidsgårdarna och med fältassistenter och andra som träffar ungdomarna utanför skoltid. Även där kan större medvetenhet och ökad kunskap underlätta för de vuxna att prata med ungdomar om tobak på ett konstruktivt sätt.

Projektet pågår åtminstone till och med våren 2016 och förlängs möjligen ytterligare. Insatserna på de åtta skolorna ska, berättar Farida al-Abani, utvärderas bland annat genom jämförelser med kontrollskolor.

– Vi hoppas att vi ska kunna hitta vad som är nyckelfaktorer för långsiktighet för sådant här arbete i en stor kommun som denna och för bra samverkan mellan stadsdelar.