In english
MENY
Nyheter

Psykiskt sjuka blev friskare av rökavvänjning

2013-08-20

Rökare som vårdas för en psykisk sjukdom kan sluta röka om hjälp erbjuds och har då också större chans att förbli psykiskt frisk efter vårdtiden. Det visar en ny forskningsstudie som publiceras online av tidskriften American Journal of Public Health.

Medan hälso- och sjukvården i stort följer det övriga samhällets utveckling och blir allt mer rökfri, är den psykiatriska vården något av ett rökreservat. Så är det i USA, där studien gjordes, och så var det länge även i Sverige. Det finns en seglivad föreställning om att psykiskt sjuka personer inte vill eller klarar att sluta röka och att de blir sämre i sin sjukdom av att försöka sluta. Rökrummen har blivit kvar på många håll inom den psykiatriska vården och patienterna har inte erbjudits sluta-röka-hjälp. Det har inte varit ovanligt att personalen rökt tillsammans med patienterna och att detta betraktats som en del av vården.

I den aktuella studien testade forskare vid Stanford University i Kalifornien att erbjuda 224 rökande patienter vid en psykiatrisk akutklinik sluta-röka-stöd. 79 procent av dem tackade ja. Deltagarna hade många olika psykiatriska diagnoser, bland andra depression, schizofreni och bipolär sjukdom. Tre fjärdedelar hade aktiva självmordstankar.

Samtliga rökande patienter erbjöds nikotinplåster eller nikotintuggummi under sin tid på kliniken. Dessutom erbjöds hälften av dem en folder med sluta-röka-information och hälften att vara med i ett datorstött sluta-röka-program där de fick träffa en rådgivare och där de fick sluta-röka-material som var skräddarsytt för just den personen. De erbjöds också uppföljningskontakter tre och sex månader efter utskrivningen som ett stöd i processen att bli rökfri.

– En viktig aspekt av den insats som gjordes var att vi inte utgick från att alla var redo att omedelbart sluta röka. Vi utgick från det läge de var i när vi började och arbetade tillsammans med dem över tid, förklarar Judith Prochaska, the Stanford Prevention Research Center, som ledde studien.

– När patienterna blev redo att sluta fanns vi där för dem.

Efter vårdtiden gjordes flera uppföljningar, den sista efter 18 månader. Då hade 20 procent i den grupp som genomgått behandlingsprogrammet slutat röka och bara 7,7 procent i den grupp som enbart fått nikotinersättningsmedel. Det var också färre i den grupp som deltagit i sluta-röka-programmet som på nytt behövt sjukhusvård för sin psykiska sjukdom – 44 procent jämfört med 56 procent i kontrollgruppen.

– Detta är den första studien av det här slaget och resultaten behöver bekräftas genom fortsatt forskning, säger Judith Prochaska.

– Men det vi åtminstone kan säga är att rökavvänjningsprogrammet inte skadade patienternas återhämtning från psykisk sjukdom utan till och med kan ha förbättrat den.

I Sverige har bland andra yrkesförenings Psykologer, folkhälsovetare och socionomer mot Tobak engagerat sig starkt för psykiskt sjukas rätt till sluta-röka-hjälp. Tobaksbruk är mycket vanligare bland psykiskt sjuka än i befolkningen i genomsnitt och rökningens effekter på hälsa och ekonomi drabbar dessa grupper särskilt hårt. Statistiskt lever psykiskt sjuka 25 år kortare och rökningen anses vara en av de viktigaste orsakerna.

Psykologer, socionomer och folkhälsovetare mot Tobak har bland annat tagit fram material om tobaksavvänjning för psykiskt sjuka. 2011 års folkhälsopris från Yrkesföreningar mot Tobak tilldelades Rolf Stenvall vid den psykiatriska kliniken på Skellefteå lasarett för pionjärinsatsen att skapa landets första rökfria psykiatriska klinik.

Comments are closed.