fbpx
In english
MENY
Nyheter

Rökningen mer än dubbelt så dyr än tidigare uppskattningar

2019-01-09

Det är idag allmänt rökningens konsekvenser kostar samhället enorma belopp.
– Man pratade tidigare om 31,5 miljarder kronor, men nya uppskattningar tyder på att den siffran är alldeles för låg. Vi borde i stället räkna med som lägst 75 miljarder. Det säger Hans Gilljam, seniorprofessor i folkhälsovetenskap på Karolinska institutet, KI.

Han har gjort en bedömning av kostnaden och utgått från flera olika studier, den senaste från 2018. Där har man tittat globalt på rökningens kostnader i 152 länder och kunnat jämföra mellan låg-, -medel, och höginkomstländer. Med det stora och mångsidiga underlaget kunde forskarna göra en ungefärlig uppskattning av samhällskostnaderna. Man såg då att i höginkomstländer med avancerad sjukvård , allmän sjuk- och socialförsäkring, har högre kostnader för rökningens konsekvenser än länder med sämre vård och socialt skydd.

Beräkningar i studien visar att kostnaderna står i en bestämd relation till BNP, 2,2 procent, i höginkomstländerna. I Sverige skulle kostnaden då hamna på en summa över 100 miljarder, eller minst 3 gånger högre än de 31,5 miljarderna. Ett stöd för att tidigare skattningar varit för låga kan också hämtas från den noggranna kostnadsberäkningen av enbart sjukdomen KOL från Umeå Universitet som landade på 13,9 miljarder/år. Mycket talar alltså för att tidigare studier underskattat rökningens kostnader.

Hans Gilljam vet att det är kontroversiellt att komma med nya siffror. Dessutom är det svårt att få fram ett exakt belopp. Det Hans Gilljam har gjort i sin bedömning är att lägga sig mitt emellan den gamla beräkningen (31,5 miljarder) och den nya (mer än 100 miljarder) och landade då på 75 miljarder.

– Jag har konsulterat erfarna hälsoekonomer när jag gjorde bedömningen och de menar att uppskattningen är rimlig, och påminde om att hälsoekonomi inte är någon exakt vetenskap.

Kostnaderna har kommit i skymundan

I december 2018 antog riksdagen en ny tobakslag. Debatten kring lagen har till stor del handlat om individens rätt till fria val, och även rätt att göra dåliga val, ett argument som tagits upp av både politiker och allmänhet. Till exempel skriver Lisa Magnusson i en ledare i Dagens Nyheter den 18 december 2018 att “Folkhälsan är viktig. Men den får inte främjas på bekostnad av den mänskliga rättigheten att vara onyttig”.

Frågan om samhällets kostnader för rökning har däremot kommit i skymundan i debatten, anser Hans Gilljam. Det tycker han är förvånande med tanke på hur mycket skattepengar som slukas. Enligt det nya sättet att räkna motsvarar kostnaderna för 2018 ungefär lika mycket som Sveriges hela utbildningsbudget.

–Troligen är det ytterst få, rökare och icke-rökare, som förstår att minst 75 miljarder av våra skattepengar går åt till att bekosta konsekvenserna av rökning, säger han.

Hans Gilljam tycker att det är dags att på allvar ta till de åtgärderna som finns för att hjälpa alla som vill sluta röka, och se till att vi inte skapar nya rökare. 16 000 börjar röka varje år, och rökningen skördar mer än 12000 liv i Sverige, eller vart 8:e dödsfall. Det är fler än alkohol, narkotika, självmord, HIV/Aids och trafikolyckor tillsammans.

– Vi har ett ansvar; som samhälle, som vuxna, som forskare, som allmänhet. Och det finns evidensbaserade åtgärder att sätta in som skulle minska rökningen.

Han säger att undersökningar tyder på att den allmänna opinionen ligger före politikerna vad gäller åtgärder mot cigarettdöden. Vi får höra att det som behövs för att politikerna ska genomföra åtgärderna i Världshälsoorganisationens tobakskonvention, som Sverige undertecknat, är allmänhetens stöd. För att politikerna ska lyssna är det därför viktigt att sprida kunskap om kostnaderna, både de mänskliga och de ekonomiska. Frågan behöver komma upp i medvetandet så att vi börjar reflektera, och Hans Gilljam tycker att det är bra om vi alla ställer oss frågorna:

”Är det rimligt att konsekvenserna av en levnadsvana, som går att begränsa, får dränera samhället på motsvarande 75 miljarder /år?”
”Är det rimligt att en industri får producera och sälja en produkt som slår ihjäl mer än hälften av sina mest lojala kunder?

– Jag har svårt att tro att den stora allmänheten tycker att enskilda individers frihet att göra ohälsosamma val ska ha högre prioritet än samhällets bästa. Med ökad kunskap om tobakens konsekvenser och tobaksindustrins arbete för att främja ohälsa kommer stödet för en striktare tobakspolitik att öka.

Läs mer om bakgrunden till den nya siffran


Fakta : Åtgärder som kan minska tobaksanvändning:

• Införa standardiserade paket. Dragningskraften i varumärket minskar, vilket har effekt på framför allt barn och unga och minskar risken att de “identifierar sig” med ett cigarettmärke. Detta har genomförts bland annat i Norge, Irland, Ungern och Australien.
• Exponeringsförbud. När tobaksprodukter inte exponeras tydligt i affärer minskar risken för att impulsen att handla tobak ska uppstå. Det gäller för både vuxna och barn/unga, men har allra störst effekt på barn/unga. Exponeringsförbud finns redan i till exempel Norge och Australien.
• Kostnadsfri avvänjninghjälp. Nikotinläkemdel och receptbelagda läkemedel..
• Högre priser. Priset är en av de absolut viktigaste faktorerna för att hålla barn och unga bort från cigaretter, men det påverkar även andra grupper och ger signaler som kan påverka attityder och beteenden. Sverige har väldigt låga priser jämfört med många andra länder, eller ca 60kr. I Norge kostar ett paket det dubbla (125kr) och i Australien närmare 200 kr.
Fakta: intäkter
Intäkterna från tobaksskatten ger cirka 11 miljarder kronor till statskassan varje år.

 

Källor: Rökningens kostnader och intäkter

Bolin K, Lindgren B. Rökning – produktionsbortfall och sjukvårdskostnader. Statens Folkhälsoinstitut. Rapport R 2004:3
Andersson E, Toresson Grip E, Norrlid H & Fridhammar A. Samhällskostnaden för rökningsrelaterad sjuklighet i Sverige. IHE Rapport 2017:4, IHE: Lund, Sverige.
Jansson SA, Backman H, Stenling A, Lindberg A, Rönmark E, Lundbäck B.
Health economic costs of COPD in Sweden by disease severity–has it changed during a ten years period? Respir Med. 2013 Dec;107(12):1931-8.)
 Goodchild M, Nargis N, Tursan d’Espaignet E. Global economic cost of smoking-attributable diseases. Tob Control. 2018 Jan;27(1):58-64.)

Comments are closed.