In english
MENY
Nyheter

Sex länder med Tobacco Endgame-mål

2018-12-03

Irland var tidigt ute med Tobacco Endgame-mål. I Skottland är rökning starkt kopplat till socioekonomiska skillnader. Finland har lyckats få ihop makten och frivilligorganisationerna till ett konstruktivt samarbete för att minska tobaksbruket.

Hans Gilljam, professor emeritus och ordförande i Läkare mot Tobak, jämförde de sex länder i världen som har Tobacco Endgame-mål på Tobaksfaktas och Yrkesföreningar mot Tobaks seminarium Tobacco Endgame – Rökfritt Sverige 2025 den 20 november.

Temat för hans anförande var ”Så här gör ledarländerna i Tobacco Endgame-processen”. Inte mycket har hänt när det gäller omfattningen av rökningen globalt sedan 1992, konstaterade han. Då gjorde Läkare mot Tobak en riksdagsutställning och illustrerade antalet cigaretter som röks varje år i världen med den då tre år gamla Globen.

–De 6000 miljarder cigaretter som röktes på jordklotet varje år fyllde då 17,5 Globen från golv till tak om man först hade rivit ut inredningen. Intressant att veta är att där ligger nivån fortfarande idag, 26 år senare, sa han.

Världens första internationella Tobacco Endgame-möte hölls 2016 i Stockholm. Då kom man överens om att börja dokumentera och sprida information om goda och dåliga erfarenheter

Av de sex länder som har Tobacco Endgame-strategier – Nya Zeeland, Kanada, Finland, Skottland, Irland och Sverige – ligger Sverige bäst till när det gäller med lägst andel dagligrökare.

–Vi ligger först ut i spåret och borde ha det lättare än andra att nå målen. Mycket av tobakslagstiftningen drivs från Bryssel, det händer mycket i EU, vilket vi ska vara tacksamma för, sa han.

Samtliga endgame-länder vill minska den ojämlika hälsan.

–I Skottland är rökning väldigt starkt kopplad till socioekonomiska skillnader. Där finns ett klart uttalat mål för utsatta grupper och man vill försöka mäta förändringar i ohälsoskillnader som möjligen kan tillskrivas minskad rökning.

EU och Kanada satsar på lagar mot tillsatser i tobak.

–Men inget av länderna i endgame-nätverket har introducerat mer drastiska endgame-verktyg som till exempel att strypa tillgången. Det skulle för svenska förhållanden kunna innebära att man endast skulle kunna sälja tobak på Systembolaget, vilket jag tycker är ett bra förslag, sa han.

Nationellt samarbete avundsvärt

I Finland omfattar Endgame inte bara rökning utan också snus, alltså att komma ner under fem procent dagliga tobaksbrukare, till 2030.

–Finland har åtgärder som skatteökningar två gånger per år, licensiering av försäljarna, förbud av smaktillsatser i all tobak, och rökfria bilar och balkonger, sa Hans Gilljam.

–Något vi borde avundas är att man i Finland har skapat en organisation för att nå målen, och den är ett samarbete mellan näringsliv, hälso- och finansministrarna, andra politiker, tjänstemän och frivilligorganisationer.

Irland har höga siffror för daglig rökning och var tidigt ute med Tobacco Endgame.

–De var säkert sporrade av att de kunde göra irländska pubar rökfria tidigt, det gav förebyggarna mycket råg i ryggen. De har reklamfria standardiserade cigarrettpaket, rökfria bilar, en lägstaprislag och långt framskridna planer på att tobakshandlare måste få tillstånd för försäljning av tobak. De har också planer på miljöskatt på fimpar och annat tobaksavfall, berättade han.

Skottland har, liksom övriga Storbritannien, en stor ökning av e-cigarettsbruk.

–De har en, tyvärr frivillig, registrering av tobaks- och e-cigarettshandlare. Det menar vi från svensk sida är ett dåligt alternativ.

Både fördelar och nackdelar

Fördelar med Tobacco Endgame tycker han är att ha ett tydligt mål, det ger ökade möjligheter att få stöd från politiker och samhälle och bättre fokus hos de aktiva. Nackdelarna är att det kan skymma sikten från andra åtgärder eftersom alltför långsiktiga åtgärder riskerar att tära på uthålligheten.

Han hoppas på långsiktigt politiskt stöd som måste ske över partigränserna.

–Vi måste ha ministerstöd och vi måste kunna jobba över organisationsgränser. Det har gått bra i vissa länder, sämre i andra. Nya Zeeland hade initialt väldigt starkt stöd för ett endgame och var pionjärer i endgamesammanhang på nationell nivå, men stödet och resurserna har sakta minskat i takt med att man har fått andra politiska konstellationer vid makten.

Vad kan då driva på takten?

–Sektorövergripande aktiviteter och frivilligorganisationer är viktiga spelare på endgame-temat. Frivilligorganisationernas roll lyfts i alla länder, Finland har lyckats få ihop makten och frivilligorganisationerna till ett konstruktivt samarbete, vilket vi ser redan nu driver frågan i rätt riktning. Fokus på hälsoklyftor är viktigt tycker vi i alla länder, men det går trögt, man ska inte vänta sig snabba effekter. Alla anser att årliga mätningar av olika slag är viktiga. Tobaksfakta har låtit göra en extern vetenskaplig utvärdering av sitt endgame-arbete.

Det finns ofta konkurrerande politiska prioriteringar.

–Det går inte alltid hålla tobaksfanan högst i alla lägen. Utmaningen är att hålla grytan kokande. Och glöm inte att tobaksindustrin försöker lägga hinder i vägen, sa han.

 

Comments are closed.