In english
MENY

Stödet för rökningsförebyggande åtgärder ökar med ökande kunskap – erfarenhet av ett metodexperiment

Stockholm i januari 2017

Cigarettrökning är fortfarande det stora – och mest förebyggbara – folkhälsoproblemet i Sverige. Årligen dör 12 000 svenskar av sin rökning och 100 000 slutenvårdstillfällen betingas årligen av rökningens medicinska effekter.

Trots en ökande kunskap om dessa förhållanden och effekterna på hälsa, miljö och samhällsekonomi har medvetenheten om grundorsaken till problemen varit låg hos befolkningen och den politiska ledningen på alla nivåer. Tobaksindustrin har under mer är hundra år initierat och underhållit denna hälsokatastrof genom att skickligt och konsekvent förhindra, förminska eller fördröja samhällets åtgärder. Ett aktivt och konsekvent genomförande av tobakskonventionens breda åtgärdspanorama är förutsättningen för att epidemin inte ska fortsätta drabba kommande generationer.

Konventionens tobakspolitiska åtgärder har ett ökande stöd i befolkningen enligt senaste årens attitydundersökningar. I juni 2016 presenterades resultaten av en undersökning (utförd fjärde kvartalet 2015) av SOM-institutet vid Göteborgs universitet som del i dess årliga och landsomfattande undersökningar (SOM-rapport nr 2016:19).

När det gällde fem olika förslag på rökfria miljöer (uteserveringar, entréer, hållplatser och tågperronger, balkonger i flerfamiljshus och lekplatser) ansåg en stor majoritet av respondenterna (66-92 procent) att förslagen var mycket eller ganska bra. 3-17 procent tyckte de var ganska eller mycket dåliga medan 5-17 procent var oklara i sin uppfattning (”varken bra eller dåligt” eller ”ingen uppfattning”).

Fyra andra frågor rörde olika åtgärder aktuella i den tobaksförebyggande debatten – se Tabell 1. Här var andelen positiva svar något lägre – 42-65 procent. Andelen oklara svar (21-40 procent) var dock betydligt större än på rökfri miljö-frågorna.

En tolkning skulle kunna vara att SOM-institutets tämligen kortfattade frågeformulering – se Tabell 1 – kunde vara en åtminstone bidragande orsak till skillnaden i andelen oklara svar mellan frågorna rörande rökfria miljöer och övriga åtgärder. Rökfria miljöer torde inte vara så svåra att förstå innebörden i medan åtgärder som ”införa krav på att förvara cigarettförpackningar utom synhåll i butiker”, ”införa enhetliga cigarettförpackningar utan reklam” eller ”ett nationellt politiskt beslut om ett rökfritt samhälle” lättare skulle kunna leda till att man som respondent inte kan ta ställning.

”Ett spännande metodexperiment”

Efter samråd med SOM-institutet och med ekonomiskt stöd från Jacob Wallenbergs Stiftelse – Särskilda fonden har vi genom Novus i november 2016 kunnat utföra ett ”metodexperiment” för att få en uppfattning om i vilken grad en utvidgad information kring frågeformuleringarna kan påverka svarsutfallet.

Vi utgick från de fyra frågor i SOM-enkäten som inte rörde rökfria miljöer. 2000 deltagare i Novus’ representativa Sverigepanel fick i webbintervjuer ta ställning till frågorna – hälften utan att ta del av förklarande texter (Tabell 1), hälften efter att ha fått läsa texterna (Tabell 2).

I Tabell 3 framgår att svarsmönstret på frågan om skattehöjning på cigaretter ändras endast marginellt mellan de tre frågealternativen (SOM resp Novus utan förklarande text och Novus med förklarande text). Avseende de tre övriga åtgärderna ses betydande ökning av den positiva andelen svar när respondenterna får ta del av information kring respektive åtgärd – samtidigt som andelen oklara svar minskar.

Det innebär att åtgärdsförslagen exponeringsförbud, neutrala tobakspaket och ett beslut om en långsiktig utfasningsstrategi alla i stort får stöd av sju av tio svarande, en av tio är negativ medan två av tio inte uttrycker någon klar ställning. 

Liksom i SOM-undersökningen var i Novus’ undersökning den egna rökvanan mest utslagsgivande när det gäller attityden till de olika åtgärderna. Dagligrökare var fyra gånger så negativa som icke tobaksbrukare till ett utfasningsbeslut. Men det visade sig att också att dagligrökarna i gruppen som fått ökad information var nästan lika positiva som icke-rökarna. Även dagligsnusande respondenter i gruppen som fått information blev markant mer positiva i sin inställning till en rökfri framtid.

Kvinnor var mer positiva till åtgärderna än män men skillnaden minskade i den hälft som fått information. Den yngsta åldergruppen var utan kompletterande information den mest positiva men efter information också den mest negativa. Respondenter med hemmavarande barn var mer positiva än de utan. Universitetsutbildade var mest positiva. Inga nämnvärda skillnader sågs mellan respondenter tillhöriga LO, TCO eller SACO.

När det slutligen gällde respondenternas partipreferens sågs högst positiv andel svar för MP, C och V (89-78 procent), lägst i SD (56 procent). Regeringsblockets sympatisörer var sammanlagt något mer positiva (76 procent) jämfört med Allianspartiernas (72 procent).

Sammanfattning

Det är allmänt känt att attitydfrågor är känsliga för det sammanhang de presenteras i. Om den ökade informationen är ”fakta” eller ”åsikter” kan sägas ligga i betraktarens/respondentens ögon. Undersökningsinstitut är därför generellt restriktiva med mängden information i frågorna.

Den information kring frågorna som ena hälften av respondenterna fått i den beskrivna undersökningen menar vi är allmänt erkända fakta i det globala tobaksförebyggande samhället snarare än ”åsikter”. Vi har ansett det viktigt att för politiska företrädare kunna presentera en upplyst samhällsopinion, inte nöja oss med undersökningar där upp till 40 procent av respondenterna inte har någon uppfattning p g a bristande kunskap i sakfrågan. Vi fortsätter gärna metoddiskussionen med berörda intressenter men överlämnar samtidigt resultaten av metodstudien som stöd i den politiska hanteringen av en av våra allvarligaste folkhälsofrågor.

Göran Boëthius

Ordförande, Tobaksfakta – oberoende tankesmedja

boethius@tobaksfakta.se
www.tobaksfakta.se

Källor:

SOM-rapport nr 2016:19: Attityder till tobaksförebyggande arbete

Novus rapport 2016-11-24: Allmänhetens attityder till lagförslag om tobak  

 

Bilaga 

Tabell 1, SOM-enkät 2015 – också i oförändrad version upprepad som Novus enkät utan förklarande text nov 2016:

Här följer några förslag som förekommer i den internationella debatten om förebyggande tobaksarbete. Vilken är din åsikt om vart och ett av dem?

Höja skatten på cigaretter

Införa krav på att förvara cigarettförpackningar utom synhåll i butiker

Införa enhetliga cigarettförpackningar utan reklam

Ett nationellt politiskt beslut om ett rökfritt samhälle

Svarsalternativ:

1 Mycket bra förslag

2 Ganska bra förslag

3 Varken bra eller dåligt förslag

4 Ganska dåligt förslag

5 Mycket dåligt förslag

6 Ingen uppfattning    

 

Tabell 2. Novus enkät november 2016 med förklarande text

Ingress: I Sverige dör varje år 12 000 människor av sin rökning, många efter långt lidande i svåra sjukdomar. Rökningen utgör därmed ett av våra allvarligaste folkhälsoproblem. Sverige har därför redan 2005 sagt ja till Världshälsoorganisationens (WHO) tobakskonvention som innehåller en rad åtgärder som – tillsammans – minskar rökningen.

Vilken är din åsikt om några av de förslag till åtgärder som nu övervägs i Sverige?

Höja skatten på cigaretter

En årlig höjning av priset på cigaretter är erfarenhetsmässigt den enskilt mest verksamma åtgärden för att minska rökningen, särskilt hos unga. Att skattehöjning följs av ökad smuggling är en myt som ofta framhävs av tobaksindustrin – med ökat pris får de sälja mindre.

Införa krav på att förvara cigarettförpackningar utom synhåll i butiker

Detta betyder att cigarettpaketen på säljställen måste förvaras utom synhåll för kunderna, t ex i skåp eller lådor. Detta har i alltfler länder visat sig minska ungdomars rökning men också minskade impulsköp hos vuxna som slutat röka eller vill sluta röka.

Införa enhetliga cigarettförpackningar utan reklam

Med ökande förbud mot tobaksreklam i samhället har själva § cigarettpaketet blivit en viktig reklampelare för tobaksindustrin. Detta förslag betyder att paketen, förutom stora varningsbilder och texter, får enhetlig färg och typsnitt. Åtgärden har visat sig minska attraktiviteten för produkterna, inte minst hos unga. Dessutom ska telefonnummer till sluta-röka-stöd finnas med på paketen.

Ett nationellt politiskt beslut om ett rökfritt samhälle

Förslaget innebär att Sverige – i likhet med ett antal andra länder – beslutar om ett långsiktigt mål: år 2025 ska rökningen ha halverats i befolkningen och därmed inte utgöra ett så betydande folkhälsoproblem som i dag. Experter bedömer att detta mål kan nås om tobakskonventionens åtgärder tillämpas. Dessa begränsar tillverkarnas marknadsföring – men innebär inga förbud för tillverkning, försäljning eller användning av tobaksvaror.

Samma svarsalternativ i båda versionerna

 

tabell2