In english
MENY
Nyheter

Tobacco endgame – tillbakablick och riktning framåt

2018-11-26

Tobaksfaktas Göran Boëthius bjöd på framåtriktade förslag och Josefin P Jonsson gav en inblick i Folkhälsomyndighetens arbete ur ett Tobacco Endgame-perspektiv på Tobaksfaktas och Yrkesföreningar mot Tobaks halvdagsseminarium om Tobacco Endgame – Rökfritt Sverige 2025 den 20 november.

Göran Boëthius, pensionerad lungläkare och tobakspolitisk expert i Tobaksfakta, inledde med att ge en kort tillbakablick som så småningom ledde till några förslag för att komma närmare målet att mindre än fem procent av den vuxna befolkningen ska röka 2025 ska nås.

År 2013 startade Tobaksfakta och det tobakspreventiva nätverket en opinionsbildning för Tobacco Endgame – Rökfritt Sverige 2025.

– Med hänsyn till det utbredda snusbruket i Sverige beslöt vi att starta med ”ett rökfritt” snarare än ”ett tobaksfritt” Sverige – samtidigt som vi gjorde klart att det tobaksförebyggande arbetet i landet generellt ska omfatta också användningen av snus och nyare tobaks- och nikotinprodukter, sa Göran Boëthius.

Idag har närmare 200 organisationer förklarat sitt stöd för Tobacco Endgame-strategin.

Initialt hade projektet bra flyt.

– Sjuk- och hälsovårdsminister Gabriel Wikström uttalade sitt stöd för ett Rökfritt Sverige 2025 vilket också kom med i regeringens nya ANDT-strategi 2016–2020. Alla landsting och regioner stödjer nu målet och de flesta länsstyrelser. Allt fler kommuner kommer med, Trollhättan är den senaste, nummer 50.

Flytet har dock stannat av lite.

–Trots opinionsstödet och våra upprepade påstötningar har det varken tagits beslut om handlingsplan, ansvarig aktör för genomförandet eller långsiktig finansiering av opinionsbildningen. På tobakskonferensen som Folkhälsomyndigheten arrangerade i juni i år dök det inte upp någon minister, det är en dålig signal. Ju närmare 2025 vi kommer desto mer relevant är frågan om ett förslag till mål som vi framförde redan 2013 är realistiskt att ha kvar, sa Göran Boëthius.

Vera da Costa e Silva, chef för Tobakskonventionens sekretariat, deltog i Folkhälsomyndighetens tobakskonferens i juni, och från henne var signalerna tydliga, enligt Göran Boëthius:

–WHOs Tobakskonvention omfattar alla tobaksprodukter, låt vara att de skiljer sig i farlighet. Trovärdigheten i den svenska Tobacco Endgame-strategin kräver tydlighet om snus och modernare produkter

Tre viktiga ”spår” framåt

Göran Boëthius presenterade sedan vägen framåt. Han föreslog tre ”spår” för Tobacco Endgame-nätverket: Först och främst fokusera på politiska beslut om enskilda åtgärder under 2019. Förslaget till ny tobakslag bereds just nu i socialutskottet och ett betänkande väntas i slutet av november.

–Hur det än blir med proppen så finns det ett liv efter den, sa han och ställde frågan om vilka åtgärder som är mest angelägna och mest möjliga under 2019. Det andra spåret i förslaget handlar om att se över målsättningen och ta fram en handlingsplan, alltså det som regeringen borde ha gjort. Båda spåren bör ske i rådslag med politiska företrädare. I handlingsplanen ska snus, nya produkter och harm reduction-argumentet diskuteras och synliggöras.

–Det handlar om att öka medvetenheten om samhällsfenomen som hindrar vägen framåt. Vi ser till exempel ekonomiska intressen som skapar och underhåller olika former av beroendeproblem i samhället. Staten gör inte tillräckligt för att förebygga, men får betala notan för de skador som uppkommer. Att förebygga förebyggbara skador måste prioriteras i ett samhälle som vill kalla sig hållbart, sa Göran Boëthius.

Folkhälsomyndigheten analyserar ANDT-strategin

Josefin P Jonsson, chef på en enhet på Folkhälsomyndigheten som arbetar med tobaksfrågan, tog i sitt anförande på konferensen upp myndighetens uppdrag ur ett Tobacco Endgame-perspektiv.

– Samhället har stora kostnader för dem som lider av negativa effekter av rökningen. Kan man få ner detta är det positivt både individuellt och samhällsekonomiskt. Därför är det en viktig fråga för oss på Folkhälsomyndigheten, sa hon.

2019 är sista året för den nuvarande ANDT-strategi, vilket innebär att Folkhälsomyndigheten ska sammanställa en analys av hur det har gått.

–Det är ett uppdrag som vi ska lägga resurser på under 2019.

Längs vägen har Folkhälsomyndigheten tagit fram faktablad 2016 och 2017 om hur man i kommuner och länsstyrelser har arbetat för att ansluta sig till målet Ett rökfritt Sverige 2025.

Folkhälsomyndigheten gav nu i höst uppdrag till Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, att göra en litteraturöversikt över området snus och e-cigaretter som inkörsportar till rökning.

–Det är ett viktigt underlag för myndigheten att ha, men förhoppningen är att det också ska ligga till grund för policydiskussioner. Det argumenteras mycket för harm-reduction, att snuset inte är lika farligt och att det inte finns en rörelse från snus till cigaretter, så vi vill få mer kunskap om vad vetenskapen säger. Det är ett omfattande arbete, vi kommer att se resultat 2020, sa hon.

När det gäller utmaningar framöver nämnde Josefin Jonsson bland annat den nya tobakslagstiftningen och hur tobaksindustrin börjar kommunicera kring nya produkter

–Väldigt oblygt gör man påståenden att de har mycket mindre negativa effekter på hälsan. Vi vet inte så mycket om hälsoeffekterna. De som använder nya produkter är som försökskaniner och det behöver följas upp.

Folkhälsomyndighetens uppdrag i det tobaksförebyggande arbetet

Faktablad 2017

Faktablad 2016 

 

Comments are closed.