fbpx
In english
MENY
Nyheter

Unga med psykosomatiska besvär röker mer än andra

2019-01-17

Användningen av alkohol, narkotika och tobak bland unga ökar ju fler psykosomatiska besvär de uppger att de har. Tydligast är sambandet när det gäller rökning och narkotika. Det visar en ny rapport från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN).

Siri Thor, på Central förbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, är en av utredarna bakom den senaste studien. Foto: Jimmie Hjärtström

 

Utredarna hade förväntat sig att finna en samvariation, det vill säga en koppling, mellan psykosomatisk ohälsa och användning av alkohol, narkotika och tobak (ANT).

–Förvånande var dock att vi såg samma tydliga mönster för respektive substans och även uppdelat på undergrupper. Oavsett substans var det vanligare med ANT-användning desto fler rapporterade psykosomatiska besvär, säger Siri Thor, utredare på CAN. 

Undergrupperna hon syftar till är flickor, pojkar och årskurs. CAN har genomfört drogvaneundersökningar i årskurs 9 sedan 1970-talet och i gymnasiets årskurs 2 sedan 2004. Undersökningen hösten 2018 var den första där man också ställde frågor om psykisk hälsa. Anledningen är att den psykiska ohälsan ökar i samhället och CAN ville undersöka eventuella samband till ANT-bruk.

Resultatet visar att det är vanligt att ungdomar har psykosomatiska besvär. Var femte elev i undersökningen uppgav att de hade känt sig stressade nästan varje dag. Det skiljde dock mycket mellan könen. Enligt undersökningen låg tjejernas genomsnittsvärde för psykosomatiska besvär 74 procent högre än killarnas. Två tredjedelar, 67 procent, av tjejerna uppgav att de hade känt sig stressade i stort sett varje natt eller flera gånger i veckan de senaste sex månaderna. Motsvarande siffra för killarna var en knapp tredjedel, 31 procent. Ungefär 20 procent av killarna svarade att de mer sällan eller aldrig känner sig stressade, men bara fyra procent av tjejerna gav samma svar.

Fyra av tio tjejer hade känt sig nedstämda nästan varje dag eller flera gånger i veckan, vilket var dubbelt så många som killarna. En större andel tjejer än killar uppgav även insomningsproblem och sömnsvårigheter i stort sett varje natt eller flera gånger i veckan, även om skillnaden inte var fullt så stor.

När det gäller kopplingen mellan psykosomatiska besvär och ANT-bruk är den tydlig: Ju fler rapporterade psykosomatiska besvär, desto mer ökade ANT-erfarenheten. Tydligast var kopplingen mellan psykosomatiska besvär och rökning. 14 procent av dem som hade rapporterat noll besvär hade rökt de senaste tolv månaderna, medan 39 procent av dem i gruppen med flest psykosomatiska besvär hade gjort det. Bland flickorna var skillnaden ännu större, 7 procent av dem i gruppen med noll besvär hade rökt det senaste året, medan 41 procent i gruppen med flest besvär hade gjort det.

Vad gäller snusanvändning i förhållande till psykosomatiska besvär finns ett visst samband, men det är inte ett lika tydligt mönster som för rökning. 17 procent i gruppen med noll besvär hade snusat det senaste året mot 24 procent i gruppen med flest psykosomatiska besvär. När det gäller snus skiljer sig siffrorna också mycket mellan tjejer och killar, vilket är naturligt eftersom få tjejer snusar, vilket tidigare CAN-undersökningar har visat. 4 procent av tjejerna med noll psykosomatiska besvär hade snusat mot killarnas 18 procent. Bland gruppen med mest psykosomatiska besvär hade 19 procent av tjejerna snusat mot 35 procent av killarna.

Jämför man åldersgrupperna hade var tionde elev i årskurs nio som rapporterat noll besvär rökt mot var tredje i gruppen med flest besvär. I gymnasiets årskurs två var siffrorna var femte respektive nästan varannan elev.

–Tobaksanvändning och framförallt rökning är något som blivit allt mer ovanligt i samhället och även bland unga. För sex år sedan var det 30 procent i nian som hade rökt någon gång de senaste tolv månaderna och 2018 var det 21 procent. Att vi i denna rapport kunde se ett sådant tydligt samband för bland annat rökning pekar på hur viktigt det är att särskilt följa upp de ungdomar som uppvisar psykosomatiska besvär, säger Siri Thor.  

I undersökningen ställdes också frågor om om erfarenhet av skolk, trivsel i skolan och om man var nöjd med familjens ekonomiska situation, sin hälsa och sig själv. Av undersökningen framkom det bland elever med större antal rapporterade psykosomatiska besvär var vanligare att ha skolkat, inte trivts i skolan, varit missnöjd med sig själv, sin hälsa och familjens ekonomiska situation.

Elever med högre förekomst av psykosomatiska besvär har alltså utöver mera omfattande ANT-vanor också större risk att uppvisa tecken på att de finner sig mindre väl tillrätta med inte bara sig själva utan med sin vardag i stort, enligt rapporten.

Det går enligt den inte att utröna orsakssambanden, alltså om ANT-användning leder till psykosomatiska besvär eller tvärtom. Det är dock sannolikt att en förhöjd ANT-användning i dessa åldrar är ett symptom på ett sämre psykiskt välbefinnande, i stället för det omvända, enligt CAN.

Tidig ANT-användning är en riskfaktor för mer omfattande framtida ANT-bruk samtidigt som psykosomatiska besvär bland unga riskerar att leda till mental ohälsa i vuxen ålder. Rapportens slutsats är att det därför är viktigt och angeläget att uppmärksamma och försöka bryta negativa mönster tidigt, särskilt om de förekommer i kombination med varandra.

Undersökningens resultat

I undersökningen delades eleverna in i fem olika grupper beroende på hur mycket psykosomatiska besvär de uppgav sig ha haft de senaste tolv månaderna.

Fakta om undersökningen

Undersökningen om svenska skolelevers erfarenheter av alkohol, narkotika och tobak (ANT) påbörjades under 1970-talet i årskurs 9 och år 2004 i gymnasiets år 2.

Den senaste undersökningen gjordes under våren 2018. 350 skolor i respektive årskurs och från alla län valdes ut. 79 procent av de utvalda klasserna i årskurs 9 och 85 procent av klasserna i gymnasiets årskurs 2 deltog. I de deltagande klasserna var det 17 procent av eleverna i årskurs 9 och 19 procent i gymnasiets årskurs 2 som inte deltog i undersökningen.

5 319 elever i årskurs 9 och 4 878 elever i gymnasiets årskurs 2 låg till grund för årets redovisning, totalt 10 197 elever.

Frågorna om psykosomatiska besvär handlade om ifall eleverna hade haft huvudvärk, ont i magen, känt sig stressade, känt sig nedstämda, haft svårt att somna eller sovit dåligt under det senaste halvåret och i så fall hur ofta.

Läs rapporten på CAN:s webbplats

Comments are closed.