fbpx
In english
MENY
Nyheter

Utsatthet som går att åtgärda

2019-01-17

Kvinnor i tobaksodlingen är ekonomiskt, hälsomässigt och socialt utsatta. De äger oftast inte marken de odlar på och har små möjligheter att förändra sina liv. Om länder som har skrivit under både WHO:s tobakskonvention och FN:s kvinnokonvention skulle implementera det som åligger dem skulle situationen för kvinnor som arbetar med tobak förändras dramatiskt.

Det skriver Soon-Young Yoon i The International Network of Women Against Tobaccos nyhetsbrev The Net i september 2018. Hon företräder The International Alliance of Women och har arbetat med tobaksfrågor och kvinnors rättigheter inom Världshälsoorganisationen WHO och FN under lång tid.

Junicia Kagendo buntar ihop torkade tobaksblad på sin gård i Kurene, östra Kenya. Foto: Sophie Mbugua

Utsatta kvinnor

39-åriga Junicia Kagendo är en av 55 000 småbönder i Kenya som odlar tobak. Genom kontrakt med tobaksbolagen får hon gödningsmedel, bekämpningsmedel och frön, och även råd om hur hon ska odla.

–Kostnaderna för detta dras av från försäljningen av tobaksbladen. Med ett kontrakt behöver jag inte oroa mig, jag har en garanterad marknad, berättar hon i en artikel i News Deeply.

Hon vet att tobakshanteringen är dålig för hälsan, men ser inte att hon har några alternativ. Tobaksodlingen ger henne en ekonomisk säkerhet som gör att hon har kunnat betala de tre barnens skolgång och köpa en ko så att familjen får mjölk. Hon har också köpt getter och kan även odla majs och bönor. Men tobaken är den enda grödan som ger familjen stadiga inkomster.

–Majs och bönor ger inte samma avkastning, priserna fluktuerar och regnen är opålitliga, berättar Junicia Kagendo.

Genom att hon sorterar och viker bladen för hand och transporterar skörden till särskilda uppsamlingsplatser tjänar hon lite extra per kilo. Senaste skörden gav 850 kilo, varav hon sålde nästan 700 kilo till tobaksbolaget Mastermind för 1,90 US-dollar kilot. Resten sålde hon till en mellanhand för 1,80 dollar kilot. Enligt henne har priset legat på samma nivå i tjugo år.

Huden absorberar nikotinet

Världshälsoorganisationen WHO varnar för att nikotin absorberas genom huden när tobaksarbetarna hanterar blöta tobaksblad och kan orsaka ”green tobacco sickness”. Symptomen är illamående, kräkningar, huvudvärk, muskelsvaghet och yrsel.

Enligt uppgifter i artikeln har en studie visat att 40 procent av de kenyanska tobaksarbetarna har förgiftningssymptom från bekämpningsmedel.

Junicia Kagendo är medveten om farorna, men behöver inkomsterna. Pengarna är den enda anledningen till att hon fortsätter att odla tobak.

–Röken från när vi härdar tobaksbladen är för giftig, berättar hon.

Hon härdar bladen nära hemmet och även barnen utsätts för röken.

100–140 kilo färska tobaksblad tar ungefär sex dagar att torka, vilket kräver mycket ved, vilket bidrar till avskogning i området. För att motverka detta bidrar Mastermind med 150–200 trädplantor per tobaksbonde.

Junicia Kagendo har inga avverkningsfärdiga träd så hon köpte ved för 100 US-dollar säsongen 2016–2017.

Saknar alternativa inkomstkällor

Kenya har ratificerat tobakskonventionen, vars artiklar 17 och 18 tvingar regeringar att hitta alternativa inkomstkällor för de små tobaksbönderna. Men tills det sker har Junicia Kagendo inget annat val än att fortsätta odla tobak.

–Jag har ingen annan avsalugröda och mina barn behöver äta och gå i skolan. Vad kan jag annars göra? undrar hon.Särskilda insatser krävs

Kvinnor inom tobaksproduktionen arbetar med bekämpningsmedel utan skydd, riskerar att få allvarliga sjukdomar och saknar tillgång till sjukvård. De äger oftast inte marken de odlar på och har små möjligheter att förändra sina liv.

Det är tydligt att många kvinnliga tobaksodlare inte vill fortsätta odla tobak, skriver Ojo Temitayo Adbola i en annan artikel i septembernumret av The Net, The International Network of Women Against Tobaccos nyhetsbrev. Det krävs särskilda insatser på flera nivåer, riktade mot kvinnor inom tobaksproduktionen för att lyfta dem. Till de insatserna hör till exempel kunskap om alternativa grödor, krediter och marknadsinfrastruktur, skriver hon.

Soon-Young Yoon skriver i sin artikel i nyhetsbrevet att dessa kvinnors rättigheter kan försvaras genom att använda juridiskt bindande åtaganden som staterna har skrivit under. Till exempel förbinder sig de stater som skrivit under tobakskonventionen att arbeta mot ojämlikhet mellan könen. De flesta länder som har skrivit under WHO:s tobakskonvention FCTC har också ratificerat FN:s kvinnokonvention CEDAW, som förbjuder all form av diskriminering mot kvinnor. Enligt artikel 14 i kvinnokonventionen ska landsbygdens kvinnor få delta i och dra fördel av landsbygdens utveckling. De ska ha tillgång till bland annat hälso- och sjukvård, ekonomiska medel och tillfredsställande levnadsförhållanden.

Om dessa bindande åtaganden implementerades skulle livet för kvinnor som Junicia Kagendo förbättras avsevärt, skriver Soon-Young Yoon.
Margaretha Haglund, Tobaksfaktas tobaksexpert, var ordförande i The International Network of Women Against Tobacco under åren 1997–2006.

– Tobaksodling är motsatsen till en hållbar utveckling och bidrar till både miljöförstöring och att kvinnor och barn hänsynslöst utnyttjas av tobaksindustrin i tobaksodlande länder. Förutom en bättre implementering av tobakskonventionen i alla länder inklusive Sverige kan var och en av oss hjälpa till att minska effekterna av tobaksodling genom att inte använda tobak, säger hon.

 


Fakta: Kvinnor och tobaksodling

Tobak odlas i 125 länder på en yta av 4,3 miljoner hektar och sysselsätter 17 miljoner personer, främst i låg- och medelinkomstländer.
Tobaksodling är extremt arbetsintensiv och eftersom tobaksindustrin betalar dåligt för tobaksbladen utförs arbetet ofta av obetalda familjemedlemmar. Kvinnorna i dessa familjer ägnar sig alltså åt att odla tobak istället för att odla mat eller andra grödor.

Tobaksodling bygger på kvinnors arbete, kvinnor som också tar ansvar för familj och hushåll. De utför uppgifter som att dra upp plantor, bevattning, spruta bekämpningsmedel, rensa ogräs, skörda plantorna och sortera dem efter skörd.

Hälsorisker är till exempel bekämpningsmedelsförgiftning, green tobacco sickness. Det finns exempel på kvinnor som arbetade i tobaksfälten när de var gravida och som fick missbildade barn.

Kvinnors möjligheter att fatta beslut som rör arbetet med tobaksodling varierar i världen. I Kina har kvinnor ganska stor möjlighet att fatta beslut, medan kvinnor i Tanzania och Kenya sällan kan förhandla och skriva kontrakt med tobaksbolagen eller ha tillgång till bankkonton och betalningar från tobaksbolagen.

Källa: unfairtobcco.org/

The International Network of Women Against Tobacco är ett internationellt nätverk av kvinnor som arbetar för tobakskontroll. Tobaksfaktas tobaksexpert Margaretha Haglund är en av kvinnorna i nätverket och var dess ordförande 1997–2006.

Comments are closed.