fbpx
In english
MENY
Nyheter

Varför säger vi att tobaksbruket kostar samhället 75 miljarder per år?

2019-02-06

Tobaksfakta och Läkare mot tobak driver just nu kampanjen Fimpa ciggen tillsammans där summan 75 miljarder lyfts fram som en ny uppskattning av samhällets ekonomiska kostnader för rökningens effekter. Om du är insatt i tobaksfrågan  kanske du undrar över hur kampanjen kommit fram till att kostnaden nu har ökat ytterligare. Här nedan tydliggörs hur siffran tagits fram. 

Siffran – som förstås är en grov skattning – är ett resultat av studier av hälsoekonomisk litteratur som vägts mot kliniska erfarenheter och tobaksvetenskapliga fakta.

Den hälsoekonomiska bakgrunden utgörs av 4 rapporter/artiklar: 
Rapport/artikel 1 från 2004 (registerbaserad)

2004 publicerade Kristian Bolin och Björn Lindgren, båda vid Lunds universitets centrum för hälsoekonomi (LUCHE), på uppdrag av Folkhälsoinstitutet en rapport: Rökning – produktionsbortfall och sjukvårdskostnader. Statens Folkhälsoinstitut. Rapport R 2004:3.

Då författarna presenterade den preliminära rapporten visade det sig att de gjort antaganden som grovt överskattat kostnaderna. Den erfarenheten säger oss att övningar på registerdata kan leda till orimliga slutsatser. FHI:s referensgrupp yrkade på att ekonomerna skulle justera sina modeller och återkomma med mer realistiska data. Resultatet blev 2004 års rapport, som utifrån 2001 års registerdata kom fram till en samhällskostnad på 26,4 miljarder per år. Rapporten bedömdes som välgjord och rimlig och finns på Folkhälsomyndighetens hemsida.

Rapport/artikel 2 från 2017 (registerbaserad)

På uppdrag av Cancerfonden och Skandia skapade Emelie Andersson och medarbetare på IHE, Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi, Lund: Samhällskostnaden för rökningsrelaterad sjuklighet i Sverige IHE Rapport 2017:4.

Rapporten använder sig av registerdata från 2015 på ett liknande sätt som rapport 1 men både metodiken och kvaliteten på data har utvecklats under de 14 år som förflutit sedan FHI rapport 2004. Studien är omsorgsfullt gjord. Man tar bl.a. upp dynamiken i de förändrade rökvanorna över tid, passiv rökning och man testar sina data på olika intressanta sätt. Men, författarna återkommer flera gånger till att studien underskattar kostnader och förbehåll görs på flera ställen:

  • Sid 17: Stycke 4.3.3 Kostnaden för förlorat hemarbete
  • Sid 21: Stycke 5.2 Sjukvårdskostnader
  • Sid 38&39: Stycke 6 Diskussion   

IHE-rapporten uppskattar samhällskostnaden för tobaksrökningen 2015 till 37,8 miljarder/år.

 

Rapport/artikel 3 från 2013 (register- och klinikbaserad)

Hälsoekonomen Stig-Arne Jansson har arbetet i OLIN-studien (Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten) och kunnat ta del av epidemiologisk forskning och kliniskt material som visar att KOL-sjukdomen (Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom) är underdiagnosticerad. Flera studier hävdar att långt över hälften, ibland ¾ av patienterna med påvisbar KOL inte har någon diagnos och därför inte heller finns registrerade i vårdens databaser. Jansson och medarbetare visar i sin artikel: Jansson SA, Backman H, Stenling A, Lindberg A, Rönmark E, Lundbäck B.Health economic costs of COPD in Sweden by disease severity–has it changed during a ten years period? Respir Med. 2013 Dec;107(12):1931-8, att genom att följa patienter med KOL av olika svårighetsgrad över tid med noggrann kartläggning 4 gånger/år av deras erfarenheter får en annan kostnadsbild än via registerstudier enbart. Studien rapporterar en kostnad enbart för KOL på 13,9 miljarder per år.

Jansson beskriver sin modell som en kostnadsberäkning grundad på klinisk uppföljning plus registerdata som en ”bottom-up” modell. Jämfört med enbart registerdata ”top-down-modell” ger detta en ”närbild” av kostnaderna. Om man tar studiens 13,9 miljarder och exkluderar aldrig-rökarna i materialet blir kostnaden ca 10,5 miljarder/år, medan IHE (rapport 2 ovan) skattar rökningens bidrag till KOL-sjukdomen till 2,8 miljarder/år.

IHE-rapporten har inte heller inkluderat att rökningen ökar risken för de vanligaste cancerformerna, prostatacancer och bröstcancer. Stora befolkningsstudier bekräftar att rökningen spelar en roll vid dessa folksjukdomar. Här finns också risk för en underskattning av kostnaderna.

 

Rapport/artikel 4 från 2018 (registerbaserad)

En artikel, Goodchild M, Nargis N, Tursan d’Espaignet E. Global economic cost of smoking-attributable diseases. Tob Control. 2018 Jan;27(1):58-64, är en global registerstudie.

I studien jämförs olika beräkningsmodeller för rökningens kostnader i världens länder m.h.t. ekonomi, hälso- och sjukvård och sociala trygghetssystem. För den europeiska regionen anges att rökningen kostar 2,5% av BNP. Det skulle för Sveriges del handla om 120 miljarder/år. I studien dras alla europeiska länder över en kam vilket inte tar hänsyn till skillnader dem mellan. Om man betänker att svenska män aldrig rökt så mycket som i andra länder, kan det finnas anledning att reducera utfallet med kanske 20%, d.v.s. strax under 100 miljarder/år.

Konsultation med hälsoekonom

Kontakt togs med en etablerad hälsoekonom med stor erfarenhet av folkhälsoekonomi och som genomfört många uppdrag för myndigheter. Mina grunddata och mitt resonemang sände jag över för en kommentar. Vi enades om att alla beräkningar dras med osäkerheter och att man ofta tvingas att acceptera stora konfidensintervall i sina uppskattningar. Vi kunde enas om ett resultat som är rimligt och kan försvaras

Slutsats

Tobaksrökningen bedöms kosta samhället ca 75 miljarder per år. Kostnaden utgör en sammanvägning mellan olika källor som spänner från ca 40 till ca 100 miljarder per år.

 Stockholm den 15 januari 2019

Hans Gilljam

Läkare mot Tobak

Comments are closed.